'

Just nu har jag lite samma känsla som för 3 år sedan.
Då satt vi, Emelie och jag och funderade över hur det skulle bli på gymnasiet.
Det jag försökte förklara för henne var att det skulle går hur bra som hellst och hon skulle få massor med nya kompisar och allt skulle bli kanon. Hennes enkla svar var det att: Jag vill inte ha några nya kompisar!

Exakt så känner jag nu. Jag vill inte ha några nya kompisar. Jag vill bara vara med alla gamla. Bästa! Som vet allt. Som man inte behöver förklara någonting för. Som bara vet. Som bara förstår allting.

Jag har ångest också. Över skolan! Tänka sig. Imorgon börjar skolan för alla där hemma. Jag minns känslan av att börja gymnasiet så himla väl. Och det känns som att det var igår. Jag skulle vilja göra om och göra rätt! Börja om allting, göra hela gymnasiet en gång till vrida tillbaka tiden. Tiden i Hede har varit dem 3 allra bästa åren i mitt liv men samtidigt de 3 jobbigaste och tråkigaste. Jag vill gå in i klassrummet och träffa alla för första gången igen, göra bort mig som jag gjorde då igen och vara så nervös som vi alla var igen. Ha första kvällen hemma hos Sperring igen och lära känna er alla igen.  Ni är absolut bäst!

Nu ska jag sova. Imorgon är det ytterligare en tråkig dag.
Undrar hur många dagar till jag orkar.